Veterinär Henrik Hansson

Klicka här för att redigera underrubrik

 

Dagens mjölkproduktion ställer allt större krav på både djurägare och veterinärer. Förr var veterinärens besök oftast föranledd av akut sjuka djur medan vi nu måste lyfta blicken till hela besättningen. På nittiotalet blev besättningsbesök alltmer vanligt med Individjuver som bas där man mest koncentrerade sig på juverhälsa och celltal.

 

Besättningsservice – alla besättningar har riskdjur

På senare år har man sett att vi måste lyfta blicken lite till och se hela besättningen inte bara vad det gäller juverhälsa utan också klövhälsa, fruktsamhet, kalvhälsa och inte minst näringsbalansen runt kalvningen.

Näringsbalansen är viktig eftersom den i hög grad påverkar laktationskurvans utveckling och kornas hälsostatus.

Planerade besättningsbesök månadsvis där man arbetar profylaktiskt med ovannämnda områden för fånga upp riskdjur innan de blir sjuka är ett modernt sätt för dagens veterinär att arbeta i en mjölkbesättning. Genom förebyggande hälsovård kan man påverka produktion och lönsamhet i en modern mjölkbesättning på bästa sätt.

 

Använd veterinären bättre även vid vanliga besök

När Du kontaktar veterinär för en akut juverinflammation, tänk efter om det inte samtidigt finns någon:

  • nykalvad ko som har en lindrig flytning
  • nykalvad ko som inte riktigt har kommit igång att äta
  • ko som inte visat brunst 60 dagar efter kalvningen
  • någon seminerad ko som man misstänker kanske inte är dräktig

Man fångar då upp ett problem tidigare, samtidigt som ett enskilt besök blir mer ekonomiskt när man kan undersöka flera kor vid samma tillfälle.

 

Mars 2016: Vill man ta pulsen på mjölkproduktionen ska man resa till den årliga ”Kvægkongressen”i Herning. Även om kontingenten svenskar var ovanligt stor i år, försvinner den i den massiva ansamlingen av danska mjölk- och nötköttsproducenter och deras rådgivare; 2 800 anmälda deltagare gör kongressen till en knytpunkt för kointresserade – och den är gratis! Med nio (9!) parallella spår (Ekonomi & strategi, Ledarskap, Kon & kalven, Foder, Mjölkning, Rådgivning, Avel, Slaktkalv, Köttdjur) och med inlägg av danska och internationella experter, är det lika säkert att det finns något för alla, som att man missar något spännande, hur noga man än väljer! Varför är inte du här? Nå jag tänkte bjuda på en summering!
På temat "styrk produktionen", berättade seniorforskare Mogens Vestergaard och specialkonsulent Per Spleth om hur de allt vanligare köttraskorsningarna från mjölkproduktionen bäst kan användas i köttrasproduktionen. Belgisk Blå är den absolut mest använda korsningsrasen (80 000 av totalt 120 000 doser) med Limousin på andraplats. Korsningar ger bättre tillväxt, betydligt bättre formklass och bättre foderutnyttjande. Kvigornas resultat förbättras också för korsningarna, man har dock problem med att få tillräcklig fodereffektivitet för kvigorna.


Kenneth Krogh, chefsveterinär vid LVK, höll ett kort föredrag om E-vitamin till kalvar; viktigt för immunitet och hälsa. Särskilt efter avvänjning uppstår ofta brist på E-vitamin. Tillskott är viktigt; naturlig och gärna i alkoholform istället för acetat. Mätningar som Krogh gjort visade att kalvar som fått E-vitamintillskott reagerade immunologiskt snabbare och bättre vid vaccinering. Det är ett problem att naturligt E-vitamin inte alltid är stabilt nog, därför används med fördel flytande tillskott. Mätning av E-vitamin i blodet kan användas för att kolla status, gränsvärdet beror på ålder.


Sand är enastående när det kommer till underlag i liggbås, berättade Lars Pedersen från SEGES. När det gäller att värdera underlags hygieniska kvalitet, ska man generellt beakta att bakterier behöver fukt, näring, samt lämplig pH och temperatur; påverkar man någon av dessa faktorer kan man minska den bakteriella tillväxten. Det näst bästa underlaget kan vara en blandning av halm, kalk (CaCO3) & vatten (HKV). Liggbås med HKV ger, enligt Inger Dalgaard (SEGES), ökad liggtid och livstidsproduktion. Den tydligaste effekten ses dock på minskad förekomst av hasskador. I en besättning sågs 84% skador innan övergång från madrasser till HKV. En månad efter övergången var frekvensen 56%, 6 månader efter 28% - sedan har den sjunkit ytterligare! När man lägger in blandningen, ska botten göras våt och tung, med mycket kalk och vatten, medan det övre lagret gott kan bestå av mer halm. ”Receptet” varierar mellan gårdar.


Nigel Cook från Madison gav en up-date på digital dermatit (DD). Han visade hur gödsel bryter ned det intercellulära cementet och banar väg för spiroketer, och att dessa sedan kan passera genom epidermis och dermis för att i kroniska skador inkapslas under basalmembranet. Inkapslade spiroketer utlöser inget immunförsvar och kan därför endast påvisas i biopsier. Dessa kor kan se friska ut men är kroniska smittbärare som bidrar till att DD är svår att utrota. Aktiva spiroketer retar till proliferativa hudförändringar, dessa behöver inte vara smärtsamma. Akuta skador kan och ska behandlas lokalt och akut – helst INNAN korna blir halta. Lokalt tetracyklin är (fortfarande) ”drug of choice”. Kroniska/proliferativa förändringar är ett tecken på brisatnde övervakning och det är förmodligen lönlöst att behandla dessa. Däremot ska man hindra att de akutiseras – och det gör man med kopparsulfatlösning i fotbad! Fotbaden ska vara 3-3,7m långa, 0,5-0,6m breda och ha ett insteg på 25cm (djupet på lösningen kan vara 8-10cm). Alltför aggressiv fotbadning kan ge akutiserade kroniska förändringar, därför är det viktigt att man följer upp resultatet med undersökning!
Genom att undersöka förekomsten av krumma ryggar kan sensitiviteten i att upptäcka halta kor ökas kraftigt jämfört med att fråga bonden - från 25 till 75%! När det gäller digital dermatit bör dock, som nämnts, kor behandlas innan de blir halta. Därför gäller det att systematisera undersökningen – exempelvis kan bakbenens klövspalter undersökas efter avspolning en dag i veckan i mjölkgropen eller fixerat vid foderbordet.
Nu är jag riktigt laddad för kongressens andra dag. Återkommer med en rapport senare!

(sammanställning av referat av veterinär Thomas Manske, BI-vet)

Villkorad läkemedelsanvändning i mjölkproducerande nötbesättningar

Tidigare har man kunnat ha villkorad läkemedelsanvändning i svin-, får- och köttproducerande nötbesättningar men nu även för mjölkkor.

Syftet med VILA är att förenkla det dagliga arbetet så att djurägaren kan inleda vissa behandlingar själv men att det också bedrivs ett aktivt förebyggande djurhälsoarbete, för att på sikt leda till mindre sjukdomsförekomst och bättre ekonomi för mjölkföretage

Vad innebär då VILA?


    1. Regelbundna besök med intervall beroende på besättningsstorlek
    2. Djurägaren får inleda behandling för vissa diagnoser och ha vissa läkemedel hemma.
    3. För övriga sjukdomsfall besök av veterinär som tidigare.
    4. Om djurhälsan är god och besättningen klarar nyckeltalen får basbesök/rutinbesök göras med utvidgat intervall:

 

 

För att kunna ansluta sig gäller följande:


    1. Utbildning: Besättningsveterinären och lantbrukaren samt de personer som skall kunna inleda en behandling skall genomgå en kurs.
    2. Inledande besök: där man gör en besättningsutredning med fokus på djurhälsa och sjukdomsförekomst som utmynnar i ett skriftligt dokument.
    3. Djurskyddsdeklaration för mjölkproducerande besättningar är en ny blankett som fylls i och om denna är godkänd och besättningen uppfyller baskraven kan man gå vidare.

Baskrav - nyckeltal:


  • Dödlighet kalv 1-60 dagar                        6,3 %
  • Avlivade/självdöda kor                           10,4 %
  • Behandlingsincidens juverinflammation 20,2 %

    1. Skriftlig överenskommelse om VILA skall upprättas med en förskrivningsperiod om ett år.
    2. Anmälan om VILA skickas till Länsstyrelsen.

Krav för basbesök med utökade intervall:

    1. dödlighet spädkalv 0-1 dagar            < 7,8 %
    2. dödlighet kalv 1-180 dagar                < 5,2%
    3. självdöda/avlivade kor                       < 7,3 %
    4. utfodringsrelaterad sjuklighet            < 2,4 %
    5. totalt sjukdomsbehandlingar              < 30,0 %
    6. andel kor med sena semineringar      < 11,6 %
    7. andelen ej inseminerade kvigor över 17 mån ålder < 86,4 %

     

Vad skall göras vid besöken?

 (Besöksintervall, se bild längst ner)

Basbesök

  1. Uppföljning av de behandlingar som har gjorts sedan det föregående besöket,
  2. innefattande behandlingsresultat, journalföring och avstämning av medicinåtgång,
  3. en bedömning av de djur som djurhållaren eller veterinären bedömer löper särskild risk för att drabbas av sjukdom ( t ex kolla kor m höga celltal, flytningar, utebliven brunst, kalvar, avhorning mm)

 

Utvidgade besök


    1. Var 12e vecka (kvartalsbesök)Som ett basbesök
    2. + djurskyddsdeklaration
    3.  + noggrann kontroll av läkemedelshantering, administration och journalföring
    4. + kontroll nyckeltal.


Vilka diagnoser får djurägaren inleda behandling på och vilka läkemedel är tillåtna?

Kor: juverinflammation och klövspaltsinflammation. Mjölkprov skall inkomma till labb eller veterinär inom 2 dagar efter insatt behandling.

Kalv: lunginflammation, diarré, navelinfektion, ledinflammation och nekrobacillos

Läkemedel som får användas: penicillin (injektion eller intramammarier/juvertuber), NSAID (antiinflammatoriska läkemedel som t ex Metacam, Finadyne), Oxytocin (Partoxin, Hipracin)

 

 

På Jordbruksverkets hemsida finns mer information om VILA. Där finns även föreskrifterna om bestämmelserna i högerkanten, ”Ändring i föreskrifter….”. Det är två stycken som även benämns D8 och D9. En massa text men det är framförallt kapitel 4 i D9 och bilaga 2 och 3 som är aktuella för ”mjölk-VILA”:

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/notkreatur/villkoradlakemedelsanvandning/lantbrukare.4.218188e015010d7dc8dd745c.html

  • Mycket information att begrunda…. Oavsett om man tänker gå med i VILA nu så rekommenderar jag att gå kurserna som anordnas av Växa och Distriktsveterinärerna och kanske någon annan aktör. Distriktsveterinärernas kurser är kostnadsfria och gör gärna en intresseanmälan om det inte anordnas en kurs nära dig! Jag har pratat med dem och föreslagit Hässleholm som bra kursplats för södra Halland och Nordvästra Skåne.

 
 

Har du ett svårfångat djur på bete?

Lantbrukare Anders Pålsson, med lång erfarenhet av mjölkkor och aktiv jägare, har nu gått kurs och blivit godkänd för immobilisering av djur med gevär. Djuret skjuts med en pil innehållande lugnande medel, samma som används vid bedövning av kalvar vid avhorning och kastrering. Anders telefonnummer är 0431-43 00 53 eller mobil 070-363 00 53.