Veterinär Henrik Hansson

Klicka här för att redigera underrubrik

Septemberhälsning från Henrik:

Den senaste tiden har inneburit några härliga höstdagar och solnedgångar. Det är bara att passa på och njuta!

 

Muggbehandling

På hösten när regnet kommer blir hagarna ofta leriga och mugg uppstår lätt hos hästar med känsliga karleder. Mugg är ett samlingsnamn för hudinfektion i karleden och ibland upp på benen då det även kallas för rasp. Förr använde man mer antibiotika men idag försöker vi börja med andra hjälpmedel. En metod som jag tycker fungerar bra är följande:

Om hästen har mycket mugg, börja då med att smörja in de angripna områdena med salicylsyrevasilin som finns receptfritt på apotek. Detta mjukar upp de hårda krustorna. Låt det sitta på trekvart och tvätta sedan bort med tvål och ljummet vatten. Sedan stryker man på hibiscrub som är en ”oljig” lösning av klorhexidin, vilken är kraftigt antibakteriell.  Fortsätt med hibiscrub dagligen och kom ihåg regel nr 1: Man får ALDRIG pilla bort skorporna! Ha sedan tålamod så kommer resultatet så småningom, skorporna trillar bort och huden blir fin. Efter någon vecka kan man stryka på hibiscrub varannan dag och så småningom mer och  mer sällan. Man skall inte tvätta områdena med tvål och vatten varje dag! Undvik vattentvätt om möjligt.

I förebyggande syfte kan man smörja karlederna med torskleverolja. Det gör huden smidig och förhindrar de ”självsprickor” i huden som gör att bakterier kan få fästa och muggen utvecklas.

Hög tid att id-kontrollera och chipmärka fölen för pass!

För att din fölunge skall kunna få ett pass skall den ritas av på ett konturdiagram med tecken och virvlar som är unikt för just den hästen. Dessutom skall den chipmärkas. Passa på att göra detta i samband med någon av de två grundvaccinationer som fölet bör få från 5-6 månaders ålder.

Avgifterna för registrering hos ASVH höjs vid varje månadskifte från sista augusti med tvåhundra kronor. Se deras hemsida för exakta priser.

 

Nya EU-regler om hästpass

En ny version av hästpassförordningen kommer att träda i kraft den 1 januari 2016. Hästpassen kommer att bli likartade över hela EU. Tanken är att det ska bli svårare att förfalska ett pass.

    • Nytt är bland annat att de hästar som kommer in i landet och ska stanna längre än 90 dagar behöver tilläggsregistreras, även om de redan har ett pass utfärdat i annat EU-land.
    • OBS De hästar som redan befinner sig i Sverige och har hästpass utfärdade i annat EU-land måste också tilläggsregistrera i Sverige.
    • Svenskregistreringen ska göras hos den avelsorganisation i Sverige som är godkänd för rasen.
    • Kostnad för tilläggsregistrering av häst med EU-godkänt pass: 800 kr ink moms och porto.

     

    Man ber då en veterinär eller id-kontrollant att kontrollera att hästens identitet stämmer med passet och skriver in detta i passet samt anledningen till kontrollen: ”Tilläggsregistrering för svenskregistrering”.

    OBS! Är konturdiagrammet inte ifyllt i passet skall detta fyllas i av ID-kontrollanten som sedan skall stämpla och signera, alternativt fylla i ett konturdiagram som skickas in samtidigt med passet.

    Sedan skall passet skickas in och stämplas av den avelsorganisation som gäller för rasen.

     

    Min kommentar: Jag kan förstå tanken med att veta hur många hästar vi har i landet men tilläggsregistrering borde kunna göras enklare, t ex att hästägaren gör registreringen på nätet och sedan får en etikett att klistra in i passet. Kostnaden är också orimligt hög, enligt ASVH är det Jordbruksverket som bestämt summan vilket man på verket förnekar, de lägger sig inte i detta. Läs gästkrönikan i Ridsport nr 15 2015!

Hösten en bra tid för kastrering av unghingstar

Ofta diskuteras frågan om när man skall kastrera sin hingst. När unghingsten är ett år på hösten är en lämplig tidpunkt. Generellt kan man säga att ju yngre desto mindre komplikationer efter ingreppet som till exempel en sårinfektion. Allra bäst är om man efter kastreringen kan släppa ut den nyblivna valacken på bete igen. En ”ren” hage minskar ju också risken för sårinfektion.

Nuförtiden utför man ofta kastreringen med hästen stående, då slipper man kastningsmomentet och resningen efter operationen. Hästen bör vistas ute så mycket som möjligt efteråt. Många svullnar upp runt såren och skapet men mycket utevistelse minskar svullnad och infektion då rörelsen gör att såren dränerar sig.

Om man inte har för avsikt att behålla hingsten för avel är det klokast att inte dröja med kastreringen. Även om unghingsten är snäll och lätthanterlig kan detta ändras väldigt snabbt och en fullvuxen hingst kan medföra risker för en omgivning som inte är van att hantera hingstar.

Februarihälsning från Henrik:

Vårtecken!

När köttraskorna börjar kalva i början av året kan det bli trångt i samband med att de krystar och man klämmer armen mellan kalven och bäckenet med blåmärken som följd. Så häromnatten i samband med en kalvning fick jag mitt första vårtecken. Känslan när en kalv kommer ut tröttnar man aldrig på! Men lyckan kan komma i olika skepnader: det är alltid lika kul när man till exempel drar ut en fin vargtand!

 

Botulismförgiftning på 10 hästar

Veckan före jul inträffade botulismförgiftning på en gård i nordvästra Skåne som slutade med att tio ponnyer avlivades. En fredagmorgon sattes två ensilagebalar ut i en hage med sjutton ponnyer. På söndagsmorgonen hittades en ponny liggande. Den avlivades samma förmiddag och på kvällen avlivades ytterligare två ponnyer. Den ena balen kom från djurägarens egen skörd och var uppäten på söndagen. Av den andra balen som kom från ett parti om 46 balar från en golfbana, hade ponnyerna bara ätit en tredjedel. Den innehöll mycket jord och luktade illa. Detta var den 42:a balen från detta parti som man utfodrat med under hösten. Den dåliga  balen togs bort från hagen på söndagsförmiddagen.

Botulism orsakas av en bakterie, Clostridium Botulinum som producerar ett mycket giftigt toxin, närbesläktat med stelkrampstoxinet. Bakterien förekommer i jord och är en sporbildare, vilket innebär ett vilotillstånd. För att bakterien skall utvecklas och producera toxinet krävs en syrefri(=anaerob) miljö som den kan få i en ensilagebal och en proteinkälla vilket ett kadaver från ett djur kan utgöra. Toxinet luktar inte, smakar inte och en knivsudd räcker för förgiftning. Symtomen vid botulism kan vara diffusa till en början men beror på en tilltagande förlamning: slöhet, stel gång, tuggar långsamt och kan ha hö i munnen som det tar lång tid att svälja, står och slabbar vid vattenkoppen utan att dricka mycket, ligger mer än vanligt och allt oftare. Slutligen drabbas andningsmuskulaturen varvid hästen dör.  Vid detta fall dog(avlivades) hästarna 2-3 dygn efter intag av giftet men för ett par stycken tog det en knapp vecka innan symtomen blev tydliga och de snabbt blev sämre. Man får olika svar på frågan om hur länge man kan ha en ensilagebal öppen, 2-4 dagar är en uppgift. Enligt min egen åsikt och erfarenhet beror det på balens hygieniska kvalitet och vädret, hur kallt det är. Om man succesivt ”lindar” av en rundbal, ensilaget är fräscht och vädret kyligt kan en bal hålla sig i 7-10 dagar. På våren när det är varmare kan en bal ta värme och snabbt bli dålig, det ”jäser” i balen, då bör balen konsumeras/utfodras på några dagar. Detta ökar inte risken för botulism men kan leda till magtarmstörningar med kolik som följd.

Hösten 2014 har Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, tagit fram en ny snabbare metod för att kunna analysera blodprov från misstänkta botulismförgiftningar. Under den vecka som fallen inträffade tog vi prover vid ett flertal tillfällen som nu analyseras i Uppsala.

Det har skrivits en del om botulism i media till följd av denna händelse, i senaste numret av Ridsport, nr 2/2015 finns ett par artiklar om detta. I Lokaltidningen Båstad har det publicerats ett par artiklar med flera sakfel och en tråkig vinkling där man bland annat antytt att djurägaren själv avsikligt skulle ha varit vållande. Onödigt och ledsamt för de berörda.

 

Ett intressant fall från fältet:

En höstkväll blev jag uppringd av en djurägare. En av deras hästar betedde sig underligt, den åt lite och tuggade och tuggade, saliverade men slutade sedan att äta. Kolik? Nej, den var ganska lugn och ville inte lägga sig eller tittade mot buken. Foderstrupsförstoppning? Rann det saliv ur näsan också? Nej bara ur munnen. Jag åkte dit och den uppförde sig precis som djurägaren beskrev. Det kändes inte som kolik eller en typisk foderstrupsförstoppning.

Ingen svullnade eller ömhet kunde kännas så vi satte på hästen en munstege och tittade in i munnen. Först såg man inte så mycket men tittade man lite extra så såg man vad problemet var.

En pinne hade satt sig på tvären i gomtaket och hästen kunde inte själv få bort den. Efter lite lirkande gick den att plocka ut: