Veterinär Henrik Hansson
Efter tjugotre år som distriktsveterinär i Laholm övergår jag nu till att arbeta i egen regi som ambulerande veterinär på häst och lantbrukets djur i södra Halland, nordvästra Skåne och Markarydsområdet.
- Trettio års erfarenhet av allmänpraktik och akuta jourfall inom häst och lantbruket djur
- Seminkompetens på häst och nöt
- Hästtandvård: utbildning vid SLU samt brittiska BEVAs kurser
- Officiell veterinär: godkänd för utfärdande av exportintyg och hälsointyg för nöt och häst
- Besättningsbesök/förebyggande hälsovård inom mjölkproduktion
- Godkänd id-kontrollant för utfärdande av pass och chipmärkning på häst
Välkommen att ringa och boka besök!
Legitimerad Veterinär Henrik Hansson
070-243 36 43 telefontid 8-9
vid andra tider lämna meddelande om jag inte svarar direkt.
Facebook: Veterinär Henrik Hansson
Svårfångat djur på bete?
Se fliken Lantbruk!
VILA- villkorad läkemedelsanvändning för mjölk
Se fliken Lantbruk!
Marshälsning 2018:
Just nu vinter, ibland många minusgrader, en annan dag sol och tö och vårkänsla. Flyttfåglarna är på väg tillbaka oavsett snö och blåst. Fick ett tips från en kollega som i sin tur fått det av några hästägare. Visst kan man sko med snowgrip men det är lätt att glömma när det inte är snö och sedan plötsligt är det töväder och hästarna kan knappt gå i hagen för de får så stora klampar under fötterna.
Sagt och gjort, for iväg till Claes Ohlson och köpte .mjuka skärbrädor och med lite knep och knåp gjorde vi ett par sulor. Och det funkade! Om sulan glider bakåt kan man förlänga den i tån.
Vila- Villkorad läkemedelsanvändning inom mjölkproduktion är nytt från och med 2016. En sammanställning över regler och hur det går till finns under fliken Lantbruk. Där finns också en första rapport från danska nötveterinärernas vårkurs som jag besökte i början av mars.
Februarihälsning från Henrik:
Nu är vi framme i slutet på februari, vintern har än så länge varit ovanligt mild och stormarna har förflutit i princip utan snö.
Kvarka ”härjar” lite här och var just nu, Tomelilla, Höör, Växjö och Ängelholm är platser där det konstaterats kvarka. Sjukdomen orsakas av en streptokock och är en kontaktsmitta, något att tänka på när man får besök i stallet, både fyrbenta och tvåbenta. Får man in sjukdomen kan det bli ett väldigt långdraget förlopp innan allt är över. Kvarka orsakar liksom hästinfluensa en luftvägssjukdom som kan sätta ner hästens kondition och tillstånd för lång tid framöver. Mer finns att läsa på SVAs hemsida: http://www.sva.se/kvarka
Septemberhälsning från Henrik:
Den senaste tiden har inneburit några härliga höstdagar och solnedgångar. Det är bara att passa på och njuta!
Muggbehandling, Dags att låta id-rita och chipmärka fölen, Tilläggsregistrering för svenskt pass av utländska hästar samt Hösten en bra tid att kastrera unghingstar. Det är rubrikerna i September-info som finns i sin helhet under fliken Häst.
Marshälsning från Henrik:
Tillbaka i selen efter besök i öknen med några intensiva dagar på kamelfarmen med kastrering, dräktighetsundersökningar och hälsokontroll av kapplöpningskameler. De flesta dagarna sandstorm som ledde till mulet väder och bitvis igendrivna vägar. Stor succé gjorde det flak med kamelsemlor som Micke på Konditori Centrum specialgjort åt Kung Mohammed bin Rashid Al Maktoum.
Nu är verkligen våren här! Väder, kalvningar och växtlighet visar tydliga tecken på en rekordtidig vår. Vid en kalvning blev jag lite förvånad över kon, en Belted Galloway, lite ovanlig ras i Sverige och lite mindre tama än de djur som man vanligtvis möter. Vid kalvningar blir jag ofta full av beundran över duktiga människor som hanterar oroliga eller besvärliga djur, så även denna gång och när kon väl var infångad gick det rätt snabbt att lägerätta och dra ut en pigg tjurkalv.
Luftvägsinfektioner på kalvar är ett återkommande problem eller ”hot” för den som inte har det.Under fliken Lantbruk finns en artikel från Statens Veterinärmedicinska Anstalt som jag redigerat, hela texten finns på deras hemsida, www.sva.se.
FEIs vaccinationsbestämmelser för internationella tävlingar
Det kommer ibland frågor om detta och FEIs regler skiljer sig från Svenska Ridsportsförbundet på ett par punkter.
- Precis som i Sverige skall hästen ha två grundvaccinationer med 21-92 dagars mellanrum.
- Därefter skall en tredje, kallad den första boostervaccinationen enligt FEI göras efter 6 månader (+21 dagar, dvs man kan överskrida de sex månaderna med 21 dagar). Denna tredje vaccination är inte ett krav från Svenska Ridsportförbundet.
- Minimum för följande boostervaccination inom 12 månader. Svenska Ridsportförbundet godtar att man överskrider detta med 21 dagar, men man får inte tävla under dessa tre veckor.
- MEN: för hästar som tävlar internationellt gäller att den sista vaccinationen måste vara utförd inom 6 månader (+21 dagar) innan man anländer till tävlingsplatsen.
- Både för FEI och Svenska Ridsportförbundet gäller att hästen inte får tävla under 7 dagar efter en vaccination.
Kommentar: Punkt 4 innebär att om man bara tävlar utomlands på sommarhalvåret så skulle det räcka att vaccinera t ex i mars varje år. Om en häst säljs utomlands och skall tävla på FEI-tävlingar måste den vaccineras från början om den inte har vaccination nr 3.
Öronvårtor på häst (Aural plaques)
Det händer att djurägare oroar sig för att deras häst fått svamp i öronen, något som är väldigt ovanligt och så gott som alltid är det ett virus som ligger bakom ”utslagen”.
Allmänt
Papillomatos är en hudsjukdom orsakad av ett värdspecifikt virus som påverkar epitelets
basalcellslager. Vanligtvis drabbas bara yngre hästar, sex månader – fyra år, kan även ses på mycket gamla hästar. Sjukdomen är måttligt smittsam och sprids via direkt eller indirekt kontakt ofta under betesgång.
Symtom
Vårtorna är grå eller skära, sitter ofta i ansamlingar på mulen, läpparna eller ansiktet (runt ögonen), distalt på benen och runt könsorganen. Oftast ökar de till antalet snarare än växer i storlek. En variant kallas för aural plaque och syns som en plattare form av vårtorna på insidan av öronen. Fastän en del fall av head-shaking och svårhanterlighet har hänförts till dessa vårtor så är det få fall som visar smärta eller tecken på inflammation. Till skillnad från den formen av vårtorna som drabbar huden så verkar det inte som om spontanavläkning sker. Ofta misstänker man svamp i öronen men det finns inga kliniska eller patologiska undersökningar som styrkt detta.
Behandling
För det mesta avläker hudvårtorna spontant efter 3-4 månader. När det gäller öronvårtorna så försvinner dessa sällan och det bästa är att se dem som ett skönhetsfel. Man bör inte utsätta hästen för behandling, ofta ger en sådan större obehag än själva vårtorna och många hästar blir väldigt huvudskygga.
Februarihälsning 2015 från Henrik:
Vårtecken!
När köttraskorna börjar kalva i början av året kan det bli trångt i samband med att de krystar och man klämmer armen mellan kalven och bäckenet med blåmärken som följd. Så häromnatten i samband med en kalvning fick jag mitt första vårtecken. Känslan när en kalv kommer ut tröttnar man aldrig på! Men lyckan kan komma i olika skepnader: det är alltid lika kul när man till exempel drar ut en fin vargtand!
Botulismförgiftning på 10 hästar
Veckan före jul inträffade botulismförgiftning på en gård i nordvästra Skåne som slutade med att tio ponnyer avlivades.
Botulism orsakas av en bakterie, Clostridium Botulinum som producerar ett mycket giftigt toxin, närbesläktat med stelkrampstoxinet.
Ett intressant fall från fältet:
En höstkväll blev jag uppringd av en djurägare. En av deras hästar betedde sig underligt, den åt lite och tuggade och tuggade, saliverade men slutade sedan att äta. Kolik?
Farliga detaljer i stallet
Det är lätt att bli hemmablind och missa att det finns detaljer eller ställen i stallet och på inredning som hästarna kan skada sig på. Finn-fem-fel!
Hela texten och bilder hittar du under fliken "Häst".
Hösten har varit fantastisk och det är inte förrän den sista veckan som vi haft några riktiga regn- och ruskdagar.
Några påminnelser innan jul:
1. Glöm inte att ordna med pass och chipmärkning av ditt föl före 31/12! Efter nyår ökar kostnaden betydligt och dessutom måste en extra dna-test göras mot fölets mamma.
2. Många vaccinerar sina hästar mot hästinfluensa den här tiden på året. Kolla vilka datum som gäller för dina hästar och planera så att det passar dig bäst vad gäller julvila (för både häst och folk) och eventuell hopp- eller dressyrkurs under helgerna.
3. Regn, storm och snöoväder gör att hästarna rör sig mindre i hagarna, kanske motioneras mindre eller kommer ut kortare tid. Under denna period ser vi också ökat antal kolikfall. Försök att hålla jämna rutiner så mycket som möjligt, dra ner på kraftfoder om hästen skall arbeta mindre en tid. Se också till att hästen så mycket som möjligt har tillgång till något grovfoder, gärna halm. Hästen utsöndrar, till skillnad från människan, saltsyra i magsäcken kontinuerligt, 24/7 (alltså dygnet runt inte bara i slutet av juli), och behöver därför ha möjligt att tugga på något största delen av dygnet. Håll uppsikt på hästens vattenförbrukning, en del hästar dricker dåligt vid ruskväder och kan lockas att dricka med ljummet vatten. Det skall påpekas att hästar dricker väldigt olika och man får lära känna sin häst för att se när den visar avvikande beteende.
Oktoberhälsning från Henrik:
Vilken fantastisk höst det har varit och även om det nu har varit några gråa dagar är det fortfarande ganska varmt och det riktiga höstrusket har inte riktigt börjat! Återgången till vintertid gör dock att det plötsligt blir mycket mörkare. Men oavsett väder bjuder livet på dramatik när man minst anar det! Senaste tiden har varit intensiv, på häst många kastreringar, hösten är en bra årstid att göra detta, det kallare vädret innebär mindre risk för infektioner. Härommorgonen en foderstrupsförstoppning på en häst vilket innebar en rivstart på dagen. Men det är sådant som ger en adrenalin-kick!
Ringorm
Höst och vinter är den period då flest fall ses, fuktigt väder är också gynnsamt för dermatofyter. Sjukdomen är smittsam genom framför allt kontaktsmitta och är en zoonos, dvs en sjukdom som även drabbar människor. Hos häst orsakas ringorm av Microsporum- och Trichophytonarter. Svamparna lever av och i hudens keratinskikt.
Symtomen är lindriga hudansvällningar där håren så småningom ramlar av och lämnar ovala/runda hårlösa fläckar. Huvud, hals och bål angrips i första hand, vilket är logiskt med tanke på hästars beteende men även sadelgjordsområdet är vanligt då man lånat en sadelgjord. Hästen kan ha ringorm även utan den klassiska ringormsbildningen. Oftast har hästen ingen klåda. Inkubationstiden, alltså från smitta till symtom är 1-2 veckor.
Många fall läker spontant efter 8-12 veckor men då sjukdomen är mycket smittsam och dessutom smittar till människa rekommenderas behandling. Lokalbehandling används framför allt på häst, till exempel Imaverol (receptbelagt) eller
Virkon S 1% lösning. Mer information kan man hitta på SVAs hemsida: www.sva.se
Streptotrichos eller regnskållor
En av de vanligaste hudinfektionerna hos häst. Dermatophilus congolensis orsakar en ytlig bakteriell dermatit, alltså inte en svampinfektion. Sjukdomen karaktäriseras av en matt hårrem med kraftig krustabildning. Vanligen är det kopplat till fuktigt väder och kraftig hårrem. I allmänhet är inte hästarna påverkade. Krustorna känns många gånger bättre än vad de syns och tar man bort dem följer håren ofta med.
Behandlingen består av att huden eller pälsen måste hållas torr! Man kan tvätta med bakteriehämmande schampo inledningsvis, eller Virkon, varefter hästen måste torka ordentligt. Borsta gärna dagligen men inte överdrivet. Täcke vid regnigt väder alternativt en daglig borstning för att lufta upp pälsen när hästen tagits in. B-vitaminer till exempel i form av foderjäst kan vara gynnsamt. Om man behandlar enligt ovan läker skållorna av inom 3-6 veckor. I väldigt svåra fall kan man använda antibiotikabehandling.
Sensommarhälsning från Henrik:
Vilken fantastisk sommar det har varit! Åtminstone om man tänker på soltimmar och värme. Och att bli bjuden på en Änglapaj med vispgrädde och kylskåpskalla hallon förgyller sommaren ytterligare!
Sommarens baksida
Men det finns en baksida och det är alla insekter som många hästar besväras och lider av. En del hästar verkar också känsligare än andra oavsett om de är knottallergiker eller inte. Olika typer av flugtäcken och huvor är bra alternativ. När det gäller kemiska preparat är det en djungel där man får prova sig fram om man vill använda dessa. Många av dem innehåller pyretriner och de kan variera i pris. När det gäller de hästar som drabbas av knottklåda är bensylbensoat ett alternativ som många uttalar sig positivt om när deras hästar behandlas med detta. Bensylbensoat är en kemisk förening som ingår i läkemedlet Tenutex som är avsett för behandling av skabb och löss. Det verkar som om det även har effekt mot knott. Det går att skriva ut ett recept på en ex tempore-beredning på apoteket (vilket innebär att apoteket själva blandar till beredningen) med 35 % bensylbensoat i talg, vilket kan liknas vid en salva. En burk på 600 gram kostar då ca 750 kronor.
Tvillingar och tandvårdsbesök
Ett digivande sto kan vara svår att hålla i hull om hon har en frisk och hungrig fölunge och kan därför behöva stödfodras vid sidan om ett bra bete. Har man som i detta fall två fölungar är det ännu svårare att hålla sig i hull. För att vara på den säkra sidan undersöktes stoets tänder så inte vassa emaljåsar och hakar störde foderintag och fölungarna fick följa med mamma till ”tandläkaren”. Det är ovanligt med tvillingfödsel på häst, ovanligt att båda lever och ovanligt att de är lika stora. I det här fallet får man ju också börja stödfodra fölungarna tidigt då risk finns att mjölken inte räcker till båda då fölungar växer snabbt under sommaren.
Fortfarande risk för fång
Även om vi nu är inne i augusti så vill jag påminna om att ”fångsäsongen” inte är över. Gräset växer och frodas fortfarande. Generellt kan man säga att magra hästar inte får fång (även om det inte är riktigt så enkelt). Slutsatsen blir att en fet häst ligger i riskzonen och man bör se till att begränsa deras tillgång på gräs! Det jobb man lägger ner på att förebygga fång har man igen! Både i tid, pengar och inte minst användbarhet och lidande för hästen.
Stånds
Under juli och augusti blommar det gult i vägkanter och hagar och det kommer frågor om stånds. Stånds är en av de blommor som lyser gult och den är giftig för hästar och orsakar leverskador. Blommorna är gula med tätt sittande blomkorgar som sitter tätt i kvastlika samlingar i toppen. Stjälken är violett till skillnad från flera andra liknande blommor. Växten trivs bra på sandig grusig gräsmark. Stånds är giftig både färsk och i hö men när den torkar försvinner den beska smaken som gör att hästarna undviker dem om det finns gott om gräs. Växten kan orsaka akuta dödsfall men det kan ta upp till månader innan symtom uppträder som till en början kan vara diffusa.
